[button color=”red” url=”https://www.overtornea-sk.com/osk/?page_id=200″ size=”default”]HISTORIA[/button]

 

Noteringar – åren som gått

1968
Föreningens första verksamhetsår, blev en stor framgång trots alla motsättningar som fanns inför sammanslagningen. Herrlaget spelade bra, och redan första året i div. 6 blev laget tvåa i serien och tog steget upp i femman som bästa tvåa. Ett flertal spelare visade sitt intresse av att få representera den nystartade klubben, vilket gjorde att vissa konkurrenter försökte skapa splittring i leden.

Pojklaget gjorde succe i Lilla VM och knep en hedrande tredjeplats. Lördagens rubrik i NSD löd ”Ötå-Kuiva fredagens chock”. För att kunna bedriva verksamheten, anordnades Bingo som inbringade de mesta slantarna. Ledarbristen var ett stort problem och styrelseledamöterna fick dra ett stort lass för att föreningen skulle fungera.

1969
A-laget lyckades inte behålla sin plats i sin serie, utan ramlade ur ”femman”. Ungdomslagen visade framfötterna med bl a en slutspelsplats i Lilla VM. Där blev det dock en förlust mot IFK Luleå, pojklagets enda förlust under året. Seniorlaget hade det däremot tungt och nådde inte upp till dom högt ställda förväntningarna. Medlemsvården var en viktig punkt detta år. Bl.a åkte ett flertal spelare och ledare på en resa till Nordnorge för matcher och samvaro.

Knattelaget hade en egen fotbollscup, och var även de på resa till Piteå-Gimonäs-Holmsund. Bingo var även detta år den största aktiviteten som föreningen anordnade.

1970
3-åringen kravlade sig upp på fötter igen. A-laget vann nämligen sin serie, div 6, och tog steget upp i en högre division. Ungdomslagen visade även detta år sina färdigheter. Juniorlaget blev 2:a i sin serie, och pojk- och knattelagen höll sig väl framme.

Handboll blev föreningens nya aktivitet under året. Denna sport visade sig bli mycket populär, och drog massor med folk till den nya sporthallen. Även flickor kom med i verksamheten, då ett lag med yngre flickor tränade handboll. Eftersom det inte fanns någon serie för handboll i östra Norrbotten spelades enbart träningsmatcher under året. Fortfarande var Bingo den största inkomstkällan för föreningen.

1971
De stora förhoppningar som knöts till Ötå/Kuivas A-lag i fotboll, infriades delvis i form av segern i Lilla DM, en prestation som endast ett tornedalslag tidigare klarat av. B-laget vann sin serie. En hård och jämn serie där alla slog alla, men Ötå/Kuiva drog det längsta strået och vann serien med en poäng. Ungdomslagen var alla bland dom två bästa lagen i sina respektive serier.

”Övertorneåcupen” för knattelag anordnades. Dessutom var ett norskt lag på besök och spelade en match mot A-laget. Vidare deltog några av vara A-lagsspelare i en Tornedalskombination som mötte det israeliska laget Maccabi.

Handbollen var en verklig glädjekälla. Både pojk- och juniorlag gick vidare till slutspel i Lilla-VM, vilket väckte stor uppmärksamhet i handbollskretsar. A-laget deltog för första gången med ett lag i seriesammanhang. Ekonomin var under året inte den allra bästa, beroende på de många aktiviteter som föreningen hade.

1972
En mellansäsong för A-laget. Ett antal spelare flyttade till andra klubbar, och slutplaceringen blev på den nedre halvan. Ungdomslagen var inte heller lika framgångsrika som tidigare år. Herrlaget i handboll hamnade sist i sin serie. Det ekonomiska läget var prekärt under året, bl.a gick bingot dåligt, samtidigt som kostnaderna ökade kraftigt med resor o dyl.

1973
Ett framgångsrikt år inom fotbollen, trots att A-laget inte nådde fram till en topplacering. Både A-laget och B-laget hamnade på andraplats i tabellen. Fotbollsutbyte hade Öta/Kuiva med bl a ett lag från Murmansk. Ungdomslagen hade fina framgångar, bl a i den egna cupen ”Övertorneåcupen”, och även i 70-iaden. Handbollslaget spelade bättre än tidigare. Trots detta verkade intresset svalna. Ekonomiskt gick det bra, matchintäktema ökade, beroende på de sportsliga framgångarna. Det gjorde även intäkterna från Bingo, och fritidsgrupperna gav också en del pengar till föreningen.

1974
Trots att A-laget gjorde en hårdsatsning kunde inte laget ta steget upp i ”fyran”. Föreningens första stora grabb blev Ove Savilahti med 100 seriematcher i A-laget. Föreningens ungdomar fortsatte att visa sitt kunnande, med seriesegrar och topplaceringar i cuper, ”Övertorneåcupen” fortsatte under ledning av energiske ledaren Åke Andersson.
Handbollslaget gjorde en strålande säsong och var endast 4 poäng från att ta steget upp i div 2. Trots framgångarna var publikintresset ganska svalt, och handbollspojkarna hade svårt att få ekonomin att gå ihop.
Bingo, danser och fritidsgrupper var de största inkomstkällorna under året.

1975
Inte heller detta år kunde fotbollsgrabbarna nå upp till sin målsättning, att ta steget upp till ”fyran”. Ronny Stenberg vann skytteligan i serien på 22 gjorda mål. Publikintresset var stort och samtliga hemmamatcher gav ett netto i kassan.
Ungdomsfotbollen seglade fortfarande i medvind. Även detta år blev det fina framgångar i serier och i cuper. Handbollssektionen hade ett framgångsrikt år. Publiken hade upptäckt sporten och sektionens ekonomi stabiliserades. Svårigheter fanns dock i föreningen. Det var problem med att få folk att ställa upp vid bingo och nöjestillställningar. Ledarbristen var också skriande. För första gången ordnade Öta/Kuiva en loppmarknad som dessutom gav en hygglig slant till kassan.

1976
Äntligen infriades förväntningarna på A-laget. Öta/Kuiva tog steget upp i div 4. Tränare för laget var Leif Huuskonen. Kanske var det resan till Sotji i som stärkte laget. I alla fall blev kamratskapet och klubbkänslan stark under resan. Ungdomslagen hade sitt hittills aktivaste år. Tyvärr inställdes den egna ungdomscupen, beroende på att fotbollsplanen var under ombyggnad.
Föreningen fick sin första ”egna” klubblokal som var belägen i ett av industrihusen. Handbollsektionen hade en framgångsrik säsong med en tredje plats i DM, och en femte plats i serien. Ekonomin hade under året expanderat kraftigt. Reklam, bingo, danser och lotterier var dom största inkomstkällorna.

1977
A-laget överraskade positivt då de var med i toppstriden redan första aret i div. IV. Publikintresset var enormt och över 500 personer kom till lokalderbyt mot Polcirkeln. Ungdomslagen började få en fin Organisation tack vare en väl fungerande föräldraförening som bl.a ordnade trevliga sammankomster. Handbollsektionen hade det tungt. Intresset började avta och föreningen var tvungen att lägga ner handbollen. En mannekänguppvisning anordnades av A-lagets tjejer. Dessa flickor var verkligen aktiva. Öta/Kuiva ingick i en bingoallians med den gamla moderföreningen, ÖIF. Ekonomin fortsatte att expandera kraftigt. Matchintäkterna gav en rejäl vinst. Bingo, reklam och aktivitetsstöd var andra inkomster.

1978
Åter en topplacering för A-laget, denna gång en tredje plats. Målsättningen var dock högre, man siktade på avancemang i seriesystemet. För första gången fick Öta/Kuiva med en spelare i länslaget. Det var Peter Mettävainio som fick förtroendet att dra på sig länslagströjan. A-pojkama visade att dom hade ett storlag på gång. Fina framgångar blev det i Lilla-VM, cuper och seriespel. I dom yngre lagen var det lite tunnare med framgångarna. Kanske det var ledarbristen som gjorde sitt till. Den ekonomiska sektionen gjorde ett jättejobb med försäljningen av reklam. För första gången fanns även en damsektion inom föreningen. Dessutom fanns även en supporterklubb.

Gräsplanen var renoverad, en nybyggd omklädningsbyggnad blev uppsatt vid idrottsplatsen och grusplanen blev förbättrad. Eftersom en stor satsning på avancemang i seriesystemet skedde under året, steg den ekonomiska omsättningen kraftigt. Detta medförde också stora kostnader. Det var framförallt resorna som kostade. Största inkomsterna kom från reklamförsäljningen.

1979
Vid årsmötet beslutades att föreningen skulle byta namn till ÖVERTORNEÅ SPORTKLUBB. En ganska misslyckad säsong för A-laget. Man var på vippen att ramla ner i femman igen, men klarade sig till slut, trots att laget varit på träningsläger i London.

Ungdomsfotbollen hade stora problem. Svårigheterna bestod i att få tag på tränare och lagledare. För första gången i föreningens historia har ÖSK ett stort antal unga flickor som tränar fotboll. Matarengi Marknad arrangerades för första gången. Plats för marknaden var grusplanen. Ishockey togs upp av ÖSK. Initiativtagare till denna sport var Roland Wikström. Kontakter togs under året med Svansteins SK för ett nära samarbete inom fotbollen.

1980
Ett typiskt mellanår inom herrfotbollen. Laget var inne i en generationsväxling och hade inget med toppstriden att göra. Två av ungdomslagen blev seriesegrare, även juniorlaget var i topp i sin serie. Flickfotbollen startade på allvar med ett stort intresse. Ishockeyn hade också startat upp på allvar och var ett stort glädjeämne, trots de höga kostnaderna som verksamheten medförde. Tre ungdomslag var med i seriespel.

Marknadskommittén arbetade hårt med marknaden, och den blev lyckad trots att marknadsdagarna var förlagda mitt i veckan. Omsättningen fortsatte att öka och de största intäkterna kom från marknaden, aktivitetsstöd, reklam och matchintäkter. Resor och material var en stor utgiftspost.

1981
Ett träningsläger i Odessa genomfördes, för första gången följde sponsorer med på resan. Äntligen lyckades föreningen med att få en ledare till varje ungdomslag.

Flickfotbollen blev bättre och bättre. Klubben fick även igång ett damlag, som dessutom var på en liten turné till finska Seinäjoki med pengar som de själv samlat ihop genom loppmarknad, lotterier och servering vid herrlagets matcher. Intresset för ishockey höll i sig. En liten kris utbröt dock, då ishockeyfolket ville bryta sig ut ur föreningen och bilda eget. Så skedde dock ej. Två pojklag samt ett herrlag deltog i seriespel. Marknaden anordnades för första gången under ett veckoslut, 3:e helgen efter midsommar, och blev en stor succé, både arrangörsmässigt och ekonomiskt. Resor och material var poster som kostade oerhört stora pengar under året, men tack vare en del stora inkomstkällor gick ekonomin ihop.

1982
Fotbollsherrarna hade en mellansäsong. Problemet var att de flesta av spelarna studerade eller arbetade på andra orter. Ungdomsarbetet var lovande och det var framförallt juniorlaget som skördade stora framgångar. Föreningens damlag skötte sig föredömligt, kanske inte så bra sportsligt, men flickorna var fantastiskt duktiga på att skaffa medel till verksamheten.

Föreningens första buss, ”Aurora” inköptes och den visade sig vara en god investering. Många kronor sparades in på resor genom bussen. Trots detta blev resorna den största utgiften. Marknaden bytte plats och arrangerades på skolområdet. Andra nyheter på marknaden var marknadstidningen och Stuglotteriet som blev ekonomiska succéer. Under året fick föreningen sin förste heltidsanställda på kansliet.

1983
En storsatsning gjordes under året. En tränare från Stockholm, Lennart Evefjord tog hand om laget. Träningsläger för både herr- och damlaget genomfördes. Herrarna åkte till Spanien och damerna till Belgien. Damerna visade att dom skött träningen på ett föredömligt sätt. De vann nämligen sin serie och tog steget upp i div. 3. Herrama motsvarade inte förväntningarna, utan hamnade på den nedre halvan av tabellen. Seriesegrare fanns även bland vara duktiga ungdomslag.

Ungdomssektionen började få en bra organisation, och målsättningen var att ha minst två ledare per lag. Förhållandet mellan fotboll och hockey var inte det allra bästa. Många röster höjdes för en separation. Marknadssektionen fick idel lovord både från knallar och besökare. Kommittén byggde för övrigt en egen mobil utedansbana. Utgifterna var många och stora under året och tyvärr kom det inte in riktigt lika mycket, så föreningen lag på minus vid årets slut.

1984
Många var pessimistiska inför året. Det inträffade dock en del positiva saker. B-laget och D-pojkarna vann sina serier. A-laget innehöll unga spelare och behöll sin placering från föregående år. Damernas sejour i trean blev tyvärr bara ettårig. Hockeyfolket bröt sig ur föreningen och bildade eget, och ÖSK blev en renodlad fotbollsförening. Marknaden var som vanligt en positiv händelse i kommunen, trots dåligt väder. Marknadskommittén har börjat hitta de rätta formerna. Den ekonomiska omsättningen var stor, men det ekonomiska läget var inte bra för föreningen, och styrelsen uppmanade samtliga i föreningen till ekonomisk återhållsamhet.

1985
A-laget förbättrade sin position några placeringar från föregående år, men målet att nå div. 3 nåddes inte. Träningsläger för herrarna var förlagt till Danmark. Damerna visade att man ville spela i en högre division. De vann sin serie och tog åter steget upp i trean. Ungdomsarbetet kunde vara bättre. Initiativ och intresse från ungdomarnas föräldrar efterlystes. Förutom damerna hade föreningen även igång två flicklag i cup- och seriespel.

Marknaden blev återigen en stor framgång. Massor med folk och knallar. Tack vare det fina vädret kunde dansen anordnas på den fina utedansbanan. Marknaden var föreningens största inkomstkälla som gav en rejäl och välbehövlig slant i kassan.

1986
Säsongen för herrarna blev inte den man tänkt sig. Trots ett läger på Mallorca och med flera nyförvärv, lyckades man knappt hålla sig kvar i fyran. Av tränaren syntes inte röken av efter träningslägret. Damerna klarade sig inte heller denna gång kvar i trean. Damerna hade även de varit på läger – i Danmark. Ungdomslagen hade inte heller några större framgångar vare sig i seriespel eller i cuper. Föreningens stora glädjeämne var däremot Matarengi Marknad, som även detta år gav en rejäl vinst.

1987
A-laget fick en ny tränare, Jukka Jernström, och en del nyförvärv. Träningsläger genomfördes i Danmark. Ett perfekt läger med fina planer. Detta verkade ge resultat för grabbarna var ganska högt upp i tabellen när säsongen var slut. Damlaget var ett bekymmer. Dåligt intresse och därför svårt att få ihop lag. Efter seriespelet beslutade damerna sig för att lägga ner verksamheten.

Ungdomslagen började få igång en bra organisation, men föräldramedverkan efterlystes. Marknaden förlades för första gången i centrala samhället. Tack vare ett stort stöd från affärsägare och markägare blev flytten en stor framgång. Antalet knallar var större än någonsin, så även med publiktillströmningen.

1988
Beslut om samarbete med IF Polcirkeln togs, och det gav vissa förhoppningar inför framtiden. Tyvärr gick det inte alls som man tänkt sig, utan grabbarna låg hela tiden i botten och klarade kontraktet först i den allra sista matchen. Årets stora händelse var dock besöket av Sovjets OS-landslag som kom till Övertorneå för en invigningsmatch på den nya fotbollsplanen. De mötte Norrbottens länslag och vann med 5-0. Ungdomsarbetet börjar ge skörd. Fina framgångar med bl.a serieseger och cupseger i BD-open för Pojkar-D.

Marknaden börjar ge eko ute i landet. Ett tydligt tecken på det är att vi detta år fick en fin utmärkelse i knallarnas egen tidning för vårt sätt att ta hand om knallarna, framförallt genom ”knallarnas afton” på Koivumaa fäbovall. Nytt inslag var ett stort billotteri, som tyvärr var svårsålt detta år. Marknadskommittén var även ansvarig för upprättandet av marschallallén i centrum under julhandeln.

1989
En samarbete med IF Polcirkeln och Svansteins SK, gav stora förhoppningar, som tyvärr inte infriades. Ambitionen var att bli ett topplag, men så blev inte fallet, utan man hittade ÖSK långt ned i tabellen.

Ungdomsfotbollen började skjuta fart på riktigt. Ett flertal lag deltog i seriespel, dock utan att de riktigt stora framgångarna kom.

Marknadskommittén tog på sig ett nytt arrangemang, ”Hemvändardagar” skulle arrangeras i samband med marknaden. Marknadsdanserna anordnades för första gången på nya hotellet, som blev en jättesuccé.

1990
Det som de allra flesta minns från året är nedflyttningen för representationslaget till div. 5. Laget var på träningsläger i Danmark, men efter detta läger avtog träningsfliten, och detta var kanske en av de största orsakerna till degraderingen. Ungdomslagen fick vara ordentligt med i verksamheten. Seriespel, cuper och turneringar avlöste varandra och fina framgångar noterades, bl.a i Piteå Summergames och Solifer Cup i Umeå.

Marknaden fortsatte att expandera. Hemvändardagarna var en succé. Billotteriet såldes slut, och marknaden gav ett stort överskott, och var nu ryggraden i föreningens ekonomi.

1991
Säsongen blev en stor besvikelse. A-laget missade kvalfemman med en poängs marginal. Ungdomssatsningen i föreningen fortsatte att resultat, samtliga pojklag var på en stor turnering i Vasa i Finland. Dessutom deltog lagen i andra cuper och turneringar med fina framgångar, bl.a vann pojkar-82 sin grupp i BD-Open, pojkar 1981 vann sin serie. Flickfotbollen verkade ha fått fäste igen tack vare intresserade och engagerade föräldrar. En nyhet för året var premiären av Övertorneå vintermarknad, som arrangerades andra helgen efter Jokkmokks vintermarknad. Ca 60 försäljare slog upp sina marknadsstånd längs Matarengivägen i centrala Övertorneå. Där kunde besökarna se på snöskulpturtillverkning, åka hundspann, häst och släde. Serveringen var i en stor lappkåta.

Sommarmarknaden visade att den blivit en av sommarens riktigt stora händelser i östra länsdelen. Massor med folk kom till marknadsplatsen, där man kunde hitta allt som hör till en riktig marknad. Ekonomiskt gjorde föreningen ett mycket bra resultat med en rekordstor omsättning och vinst.

1992
Klubbens 25:e verksamhetsår. Ett ungt och orutinerat lag hade en ganska tung säsong, man missade kvalfemman med ett måls marginal, och i höstfemman hamnade man långt ner i tabellen. Dock fanns förhoppningar att detta lag i framtiden skulle kunna vandra uppåt i seriesystemet. Första man i ÖSK med över 200 seriematcher blev Mikael Funck. Ungdomslagen hade gjort en strålande säsong. Pojkar-B vann sin serie efter mycket bra spel, Pojkar-C kom till slutspel, men förlorade i finalen. Även alla de andra lagen som spelat seriespel var duktiga, så föreningen såg med tillförsikt på framtiden. Glädjande var att flickorna visade stort intresse för fotboll. ÖSK:s yngsta flicklag vann en turnering i finska Uleåborg, sitt första fotbollsår. Mycket starkt gjort. Även de äldre flickorna visade att kunnandet och viljan fanns.

Marknaderna i februari och juli har visat sig bli föreningens stora inkomstkällor. Försäljningen av det oerhört populära Bingolotto startar och ger ytterligare ett tillskott i kassan.

Detta var de 25-första verksamhetsåren – de senaste håller för närvarande på sammanställas och kommer inom kort.. //red.