ÖSK seriesegrade juniorlag  i juniorserien div. 1 Norrbotten. Övre raden fr.v; Peter Emanuelsson, Julia Pieti, Johanna Kourilehto, Eh So Doh Gay, Rasmus Blomster, Fes To, Emil Bergström och Ah Psha Lo. Nedre raden; Elias Josefi, Abdulvahed Rezai, Mustafa Hamid, Isak Luttu, Abdi Faizal och Bahram Josefi.

Övertorneå SK:s fotbollsjuniorer är en smältdegel av nationer och har dessutom tre tjejer med i killarnas lag. Alla får spela, alla får vara med – och de vinner.

De har just vunnit serien, division 1 juniorer herrar födda 1997, elvamannalag. ”Herrar” och ”elvamanna” stämmer inte riktigt för detta glada gäng – de har nämligen tre tjejer i laget, och de är inga bänknötare utan tillhör oftast startelvan.

– Vi toppar inte laget, alla får spela minst en halvlek, säger coachen Peter Emanuelsson som på tre år för upp laget från division tre till högsta divisionen.

Johanna Kourilehto berättar att de alltid känt sig välkomna i laget:

– Vi hade inget damlag eller tjejlag att spela med och när vi frågade Peter om vi fick komma och träna med dem så sa han ”självklart, be gärna era kompisar att komma också!”

Vann högsta serien

Det blev inte bara träning utan matcher också – mot bästa möjliga motstånd. Laget spelar i samma serie som IFK Luleå, Bodens BK och Piteå IF – och vann hela serien!

– Vi har vunnit alla matcher utom två den här säsongen. Visst var det kul att slå IFK Luleå på bortaplan. Att spela med killarna är lite tuffare, de är ju oftast fysiskt starkare, men det gör också att jag utvecklas mer som spelare, säger Johanna Korilehto.

Lagkompisen Julia Pieti har spelat fotboll med killar i tio år.

– Jag har spelat med killar sen jag var åtta år är inget konstigt med det. Vi har en väldigt bra sammanhållning i laget och umgås även utanför fotbollen, säger hon.

Får en identitet

Dessutom har laget spelare från flera nationer eftersom flera spelare kommit som ensamkommande barn till Övertorneå, andra kom som barn i kvotflyktingar.

– Vi välkomnar alla, jag brukar säga att hos oss finns det bara en sort, och det är ÖSK:are, säger coachen Peter Emanuelsson.

Han betonar att föreningen ofta är det första sammanhanget i Övertorneå som de ensamkommande barnen kommer in i.

– De kommer ju hit i princip utan identitet, de har inga föräldrar, syskon eller kompisar utan är helt ensamma. Tänk dig själv, mycket av din identitet sitter i de människor som finns närmast omkring dig. Hos oss får dessa nyanlända barn och unga en identitet och den insatsen är jag stolt över.

– Många pratar om integration, men vi gör det, säger Peter Emanuelsson.

Sammanhållning

När laget ska fotas för att de vunnit serien är stämningen hög och den fina uppställda lagbilden övergår snart i en hög med busande, skrattande ungdomar och det är uppenbart att detta lag har fin sammanhållning. Några av de ensamkommande killarna får skynda iväg för de ska spela basketmatch i Kuivakangas A-lag, ett annat sammanhang där de kommer in i gemenskapen.

”Det bästa som finns”

Emil Bergström och målvakten Ah Psha lo stannar kvar en stund i solskenet och tittar på Övertorneå SK: pojkar 11 som spelar match på konstgräsplanen.

– Vi har kul tillsammans, och dessutom har coachen fått oss att utvecklas. Vi kör mycket en och två touch-spel som är mycket effektivare än dribblandet som tog överhanden förr, berättar  Emil Bergström.

Ah Psha Lo kom till Övertorneå som nioåring, och trivs jättebra.

– Visst betyder laget mycket, de är både schyssta vänner och bra medspelare.

Efter stund säger han spontant (med klockren Övertorneådialekt):

– Fotboll är det bästa som finns.

Lagkompisen Emil sträcker ut knogen och Ah Psha Lo möter den. Mer behöver inte sägas.

Text och foto : Göran Lahti